Hej kära vänner,

efter våran suveräna förmiddag igår lördag, tänkte vi att det är på tiden att vi går ut och äter på restaurang, slår på stora trumman och beställer det dyraste i kött-väg. Vi cyklar varje dag förbi ett nyöppnat ställe som ser fantastiskt trevligt ut med fin utsikt och ett yttre som lovar en god afton med smaklig spis..

Så var inte fallet vill jag lova...

Efter en liten powernap tog vi på oss finkläder och satte oss på våra cyklar, med hungriga magar trampade vi raskt neråt havet och La Terrazza Del Mar. Vi parkerade cyklarna en bit ifrån och gick de sista 100m, hälsade Buenos noches till hovmästaren och blev eskorterade till ett bord för 2, mitt i restaurangen och utan stolar men det fick väl duga för vi var ju trots allt sena och hade inte reserverat något i förväg. 7 minuter senare anlände hovmästaren med 1 stol varpå han "snor" ytterligare en från bordet jämte.  Brevid oss satt det ett rejält berusat tyskt par med 2 små barn och tillhörande barnvagn. Vi log lite smått och skrattade mest åt alla "sällskaps-resan-kopplingar". Våran servitör anländer och vi beställer våran dryck. Medans vi väntar på drycken och att få beställa maten vrålar den tyska kvinnan "can you take picture", jag rycker in och tar en väldigt bra bild, lämnar över kameran (väntar på godkännande och tack, mest för att jag är hyfsad) varpå kvinnan säger med en min av missnöje att den är "okej". Drycken anländer, Angelicas vin smakar helt okej och min cerveza är som den borde, kall, gjord av malt, humle jäst och vatten. Samtidigt tar den minste i tyskfamiljen och plockar fram tyskmammans gigantiska plånbok, innehållande; pass, kort, sedlar och diverse andra viktiga saker och medans han kryper mot vårat bord, kastar han ut saker till höger och vänster. Mamma tysk flyger ur sin stol och skriker "nej nej, stanna, sluta" plockar upp allt och återgår till paraplydrinken. En brödkorg anländer till vårat bord och vi skojar om att dom ibland tar 1 Euro extra om man äter av brödet men vi är hungriga så 1 Euro är knappast ett hinder för oss att sätta i oss brödet eller kanske jag ska säga knäckebrödet. Till detta lagrade stenhårde bröd får vi 2 "flygplansmörpaket". Under tiden: Pappa tysk går på toaletten med den yngsta och mamma tysk ser detta som ett utmärkt tillfälle att få skaka loss lite, hon tar sin son i armen och trillar bort till "dansgolvet" där en spansk man i 50-åren sjunger covers i en svart tight sidenskjorta. Pappa tysk anländer kort därefter med den yngsta från toaletten och även han ser charmen i att dansa mitt i restaurangen till dåligt framförda covers. Vi sitter och känner hungern ta över våra magar och tålamod, 20 minuter har gått sedan vi beställde varsin "Filé steak with mixed garnish and the sause of your choise" á 17.50 Euro. Nu har pappa tysk åter försvunnit med den yngsta och mamma tysk tar den lite äldre och trycker ner honom i barnvagnen varpå hon kör "racer-bil" med honom och vagnen runt vårat bord ett par varv medans diverse barnartiklar som inte är tillräckligt förankrade flyger huller om buller över golvet. "The baby is crazy" skriker hon även. Det tyska paret lämnar restaurangen ungefär samtidigt som en helt okänd servitör kommer och lämnar våran mat, 35 minuter efter beställning. På tallriken ligger en köttbit som var bränd på utsidan och rå, nästan kall innuti. Lite blandad blomkål och broccoli som helt uppenbart varit fryst. Fullständigt smaklös sås (hur fan peppar-sås kan vara det). Ett gäng halva minipotatisar och till kronan på verket en liten bit svamp eller nej vänta lite nu, en liten bit morot, eller vafan?! Angelica fick alltså en liten bit svamp och jag fick en liten bit morot, samma rätt, olika ingredienser. Genialt! Garnityren räckte förövrigt till ungefär halva köttbiten och vi lämnade restaurangen nästan lika hungriga som vi anlände. Vi hade dessutom ungefär 4 olika servitörer så jag tvivlar på att någon av dom förväntade sig någon dricks när vi gick. Den beryktade brödkorgen kostade sannerligen 1 Euro också, men inte för bågge, nej nej, 1 Euro var! När vi promenerade till våra cyklar slog det oss att vi kunde lika gärna cyklat hela vägen in på restaurangen och ställt dom lutandes mot bordet utan att någon skulle reagerat. Tattigt är bara förnamnet gott folk.. Väl hemma tog vi fram alla småmynt vi kunde hitta och "raidade" godisautomaten på all choklad vi hade råd med.. Våran första matrecension från södra Teneriffa blir på hela 0 surfbädor av 5 möjliga.

Slutet gott allting gott. (godisautomaten pratar vi om nu)

/ Karlos-Ludvigos








2 kommentarer

Biba

27 Mar 2011 21:16

Å hu je da mej vilken skitkrog.....men underhållningen var av högsta klass så något får väl va lite mindre bra då ! Kramis till Er som förgyller våra kvällar med superroliga bloggisar. Biba och Bosse

Malin

07 Apr 2011 21:17

Haha, skräckstället!

Kommentera

Publiceras ej